Var redo för katastrofen

Att förstå varför det är nödvändigt att förbereda sig för naturkatastrofer.

Instruktioner

Steg för steg

  1. Presentera ämnet naturkatastrofer och ta reda på hur mycket scouterna vet om det. Vilka naturkatastrofer har deras hemtrakt eller land råkat ut för? Vilka naturkatastrofer i andra länder har de hört talas om? Vilka naturkatastrofer skulle kunna drabba dem i framtiden?
  2. En kortfilm från World Scouting-sajten (www.scout.org) för att visa hur olika naturkatastrofer påverkar scouter på olika håll i världen, alternativt ge information om nyligen inträffade naturkatastrofer.
  3. Välj en lämplig naturkatastrof. Det kan vara en som är särskilt angelägen för scouterna eller en som är lättast att förstå. Samla gruppen och beskriv katastrofen.
  4. Dela upp scouterna i mindre grupper och be dem alla att tänka på hur den här katastrofen skulle påverka deras liv. Ge dem fem minuter att samtala om detta och be sedan att få höra deras tankar.
  5. Fråga scouterna hur deras chans till överlevnad skulle påverkas om de var förberedda på katastrofen. Anteckna deras svar.
  6. Ett sätt att öka chansen till överlevnad under en naturkatastrof är att ha nödutrustning. Den bör förvaras på en lättillgänglig, känd plats i en låda eller väska som kan transporteras och innehålla saker som är tydligt avsedda för överlevnad. Ge varje grupp en lista på saker som skulle kunna användas som nödutrustning. Ta hjälp av listan på nästa sida och lägg till eller ändra efter vad ni har till hands hos er för att passa den slags naturkatastrof som ni diskuterar för närvarande. Ett alternativ är att ta med några saker som vore olämpliga. Be varje grupp att läsa igenom listan och välja ut vad de tycker är allra viktigast. Be dem att välja ett visst antal saker alternativt att rangordna dem efter betydelse. När alla grupperna är klara ska de presentera sina listor för de andra och förklara varför de valde som de gjorde.
  7. Besluta er sedan som grupp för vad ni vill att er nödutrustning ska innehålla. Om några av dessa föremål finns tillgängliga, dela ut dem och låt scouterna titta på dem.
  8. Skapa nu en åtgärdsplan för nödläge grundad på alla idéer som har framkommit. Om det är lämpligt skulle den kunna inkludera förslag till hur man kan bedöma allvaret i en naturkatastrof innan den sker, till nödutrustning, akutinsatser under katastrofen och vad som bör göras om nödsituationen varar en längre tid. Exempel på en sådan plan visas på nästa sida. Den fokuserar på hur kommunikation ska kunna upprätthållas under en naturkatastrof.

Utvärdering

Fråga scouterna om de någonsin har tänkt på hur de skulle klara en naturkatastrof. Har några av dem redan nödutrustning och en katastrofplan hemma? Kommer några av dem att gå hem och hjälpa sin familj att ordna med detta?

OBS till ledare:

Naturkatastrofer kan ha förödande inverkan på miljön, på infrastrukturen och på människor långt efter det inledande skedet. Det är viktigt att ge unga människor kontinuerligt stöd för att hjälpa dem att återhämta sig efter en naturkatastrof.

Fler aktiviteter

  1. Att kunna ge första hjälpen är mycket viktigt i en nödsituation. Organisera en första hjälpen-kurs för scouterna.
  2. Besök en lokal räddningsenhet, t.ex. brandkåren eller polisen. Ta reda på vilka rutiner de har för att hantera nödsituationer och om de har behövt ingripa i en naturkatastrof någon gång.

 

Material
  • Papper, pennor
  • Nödutrustning (valfritt)
  • WOSM:s film “Natural Disaster: Will You Be Prepared?” (Valfritt)

Exempel på nödutrustning för en familj

INNEHÅLL

  • Vatten – Nio liter per person (tre liter per person och dag i tre dagar) att dricka och tvätta sig med.
  • Mat – Hållbar, för minst tre dagar. Öppnare om maten finns på burk.
  • Filtar och varma kläder. Tält och annat skydd om det behövs.
  • Kommunikationsmedel – Radio och batterier för att kunna höra det aktuella läget i katastrofen , mobiltelefon. (Den senare fungerar dock kanske inte alltid efter en katastrofsituation)
  • Skrivblock och penna för att kunna anteckna viktig information.
  • Ljus – Ficklampa med reservbatterier. Stearinljus och tändstickor i vattentät behållare kan vara bra att ha men bör inte användas om det finns risk för läckande gas.
  • Första hjälpen-låda och familjemedlemmars eventuella mediciner.
  • Toalett – Hink, soppåsar, desinfektionmedel, planteringsspade.
  • Underhållning (särskilt med tanke på barn) – kortlek, korsord, en kär leksak eller spel.
  • Vattenreningshjälp – kastrull för att koka vatten eller vattenreningstabletter.
  • Skydd – Handskar, ansiktsmask, långbyxor, långärmad skjorta/tröja, mössa, vattentät jacka.
  • Visselpipa.
  • Rep.
  • Karta över hemorten och kompass.
  • Skiftnyckel eller tång ifall gas- eller vattenrör behöver stängas av.

 


Exempel på handlingsplan för en familj i nödsituation

  • Larmnummer – Larmtelefonnumret inlagt i mobiltelefonen och på ett kort i plånboken eller skolväskan.
  • Familjemötesplats – Någonstans på avstånd från hemmet där hela familjen kan återförenas. En park i närheten eller annan öppen plats är bra. Åtminstone två vägbeskrivningar dit ifall en av vägarna är avskuren.
  • Kontaktperson på annan ort – en mor- eller farförälder, ett syskon till någon av föräldrarna eller en vän till familjen som bor på en annan ort och kan fungera som kommunikationscentral. Alla familjemedlemmar kan kontakta denna person efter katastrofen och han/hon kan koordinera om alla är funna och ha förbindelse med Röda korset eller andra hjälporganisationer. Denna person meddelas också ifall familjen hotas av överhängande katastrof för att veta att familjen är samlad, vilken utrustning de har med sig, vart de försöker ta sig och hur länge de tror att det kommer att vara svårt att få kontakt med dem.
  • Lokalt räddningscenter – Ta reda på var på din ort det är ordnat för att ta emot evakuerade. I skolan? I en idrottsanläggning? I stadshuset?
Tidsåtgång