Mej mä (Jag Också)

Sätt er på stolarna i en ring. Be deltagarna att tänka ut något som är unikt för dem. Något de tror att bara de kan, vet, har gjort eller ska göra, t.ex. varit tre gånger i Turkiet.

En person börjar berätta sitt unika: ”jag har varit i Turkiet tre gånger!” Om någon, eller några, också har varit det, hoppar de personerna upp och säger ”Mej mä!”

Sedan sätter de sig igen och den första personen får nu försöka hitta på något nytt som är unikt. När ingen delar det unika går turen vidare till nästa person i ringen. Det första varvet slutar med att alla har sagt något om sig själva som är unikt.

Be nu deltagarna att tänka ut något de tror att de delar med alla i gruppen, ta bort en stol och be den som börjar stå i mitten. När den som börjar berättar t.ex. ”jag går på scouterna” hoppar alla som håller med upp och säger ”mej mä!” och byter plats. Den som står i mitten ska försöka ta en stol. En ny person hamnar i mitten. När alla har sagt något som alla i gruppen delar eller när leken känns klar bryter ni och pratar om:

• Vad var lättast, att hitta något unikt eller något du delar med andra?
• Vad tycker du bäst om annars: att vara unik eller att dela saker med andra?
• De saker ni tänkte ut som var unika – delar ni dem med andra?
• De saker som ni delar – delar alla dem?

Att tänka på

Denna övning är bra att vara med i själv. Det kan vara bra att börja, då sätter du prägel på vilken typ av unika och delade egenskaper du söker. Om deltagarna är yngre kan det hända att ni fastnar i gemensamma fysiska saker som hjärta, ögon, hår, fötter. Om du har äldre deltagare, diskutera vidare; finns det någonting som alla scouter har gemensamt? Finns det något i det som scouter delar, som gör att andra kan känna sig utanför hos oss? Kan ni hitta något som alla har gemensamt? I er stad? I Sverige? I världen? Pressa gärna deltagarna lite så de inte gör det lätt för sig. Hjälp dem att hitta en formulering som alla kan enas om att alla, i hela världen, har gemensamt.