Utforska känslor

Intro: Fakta om känslor och varför det är bra att sätta ord på dem!

TEXTEN NEDAN LÄSES AV LEDAREN SOM EN INTRODUKTION:

Alla våra olika känslor grundar sig i några så kallade grundkänslor. De känslorna är medfödda, automatiska signaler som kroppen sänder ut för att berätta hur vi reagerar i mötet med andra människor och hur vi reagerar på det som händer i våra liv. Känslorna är som ett språk som hjälper oss och andra att förstå hur vi upplever och känner oss i en situation. Är det t ex något som gör oss intresserade och nyfikna, ledsna eller arga, glada eller kärleksfulla?

Känslorna känns i kroppen! Om vi är trygga med att känna våra känslor i kroppen och vi vet vilka ord som hänger ihop med de olika känslorna så blir det lättare för oss att själva förstå vad som händer inom oss och det blir lättare att berätta om våra känslor för andra. 

Att kunna känna och förmedla känslor och skapa mening tillsammans med andra bidrar till:

• att vi mår bättre både fysiskt och psykiskt (välbefinnande)
• att vi blir tryggare i oss själva (självkänsla/självidentitet) och i världen
• att vår empati och förmåga att etablera varaktiga relationer ökar
• att vi kan hantera stress och utmaningar i livet bättre.

Känslorna påverkas även av våra kroppsliga behov. När vi är hungriga och trötta kan vi t ex lättare bli irriterade eller ledsna – det gäller ofta både barn, tonåringar och vuxna. Detta kan bli extra tydligt  när vi är i nya situationer och med personer som vi inte känner så väl, som exempelvis på läger eller hajk!

Samtala i helgrupp

Har ni exempel på hur det kan vara när ni känner er hungriga och trötta?

Som sagt, vi föds med förmågan att känna, visa och läsa av känslor hos oss själva och andra.

Har ni exempel på när ni kände er förstådda och det kändes bra?

Att känna sig förstådd är ett grundläggande behov hos alla människor i hela världen.

Om våra känslor istället blir speglade på ett felaktigt sätt, som av lustiga husets speglar, eller inte blir speglade alls, kan vi känna oss missförstådda, ledsna, arga och övergivna.

Om vi under en tid inte känner oss tillräckligt mötta och förstådda, kan det leda till ångest, oro och negativa tankar om oss själva.

Ibland kanske vi inte har ord för våra känslor. När vi känner känslor som vi inte har ord för kan det kännas som kaos eller störande eller smärtsamma kroppsförnimmelser, som t ex oro eller ont i magen eller ont i huvudet.

Har ni exempel på hur det kan vara, när ni har känt något men har haft svårt att sätta ord på det?

Ibland kan vi veta precis vad vi känner, men inte våga eller vilja prata om det. Det är ändå väldigt bra att själv veta vad vi känner, även om det ibland krävs mod att berätta det för någon annan.

Känslor kan vara svaga och knappt märkbara till väldigt starka och svårhanterliga, som vid t ex panikångest*. Ibland har vi lättare att känna och visa vissa känslor och svårare att känna och visa andra.

Mycket känslomässig kommunikation sker också utan ord, med ögonen, ansiktet och kroppens olika uttryck, som när vi t ex flirtar och visar intresse för någon – och ibland kan vi även prata bebisspråk med vår partner.

Det är vanligt att vi ibland stoppar våra känslor, att vi håller tillbaka och anstränger oss för att inte känna känslorna. Det kan hjälpa oss att klara av olika situationer i vardagen. Om vi däremot håller tillbaka våra känslor för mycket och för länge kan det leda till ökad oro och ångest.

Det är inte alltid vi märker att vi håller tillbaka våra känslor, men kroppen visar oss på olika sätt att det nog är så – t ex kan det kännas som en klump i magen, bröstet eller halsen – en klump som bara finns där och känns tung och olustig. Ibland kan återhållna känslor kännas som rastlöshet eller ett tryck över bröstet eller som ett mörkt luddigt moln i huvudet. Ibland kan olika återhållna känslor snurra ihop sig i ett enda virrvarr och göra oss förvirrade. Ibland håller vi tillbaka alla känslor så mycket att vi känner oss tomma.

Går vi och bär på en orosklump i magen ett tag kan vi också känna oss mer ensamma. Vi kan då behöva hjälp av någon som är intresserad av att förstå vad den där klumpen i magen handlar om. Ofta är det lättare att fundera tillsammans på vad det är för känslor och tankar som kan finnas undangömda. Känner vi oss istället rastlösa, förvirrade eller tomma kan det också kännas bra att prata med någon.

Får vi möjlighet att prata med någon som vi känner oss trygga med om hur det känns, brukar känslorna och tankarna bli tydligare och oron och ångesten minska och kanske till och med släppa helt. Känslorna får då hjälp att komma och gå i sin egen takt, precis som vågorna gör mot stranden.

Övning – Utforska känslor

Dela in gruppen i mindre patruller eller två och två. Välj ut någon eller några av känslorna som grupperna/paren får jobba med. Om du/ni vill kan ni låta paren/patrullerna dra olika känslor ur en burk!

Nyfikenhet, ledsenhet, sorg, rädsla, ilska, förakt/avsky, skam, skuld, avund/svartsjuka, glädje, ömhet, förvåning

Låt patrullerna/paren diskutera följande frågor. Samla eventuellt ihop hela gruppen efter hälften av frågorna och lyssna till hur de diskuterat Innan ni fortsätter.

• Hur känns det i kroppen när en är nyfiken på något eller någon?
  • Vad gör kroppen eller vad vill kroppen göra?
  • Vad uttrycker ansiktet och ögonen?
  • Vad är bra med att vara nyfiken?
• Om nyfikenhet skulle vara en färg, vilken färg skulle den vara?
• Hur brukar du göra när du känner dig nyfiken av något eller någon?
• Hur känns det i dig om någon annan visar nyfikenhet för dig?
• Har du varit nyfiken på något/någon och inte vågat visa det? Hur skulle en kunna visa det mer?

Bifogat finns även ett dokument med kort fakta om panikångest som kan vara till hjälp för ledaren.

Den här övningen är en del av materialet Meningen med mig som är framtaget av Svenska Kyrkan